FF Dagny
Då det inte är var dag ett svenskt typsnitt tas upp i FontShops egen FontFontkollektion (just nu kan ni ladda ned FF Dagny light därifrån, så passa på), och då jag från tid till annan haft ett finger med i spelet och fått komma med åsikter och råd om det tycker jag det vore på sin plats att ge lite utrymme åt FF Dagny, i en tidigare inkarnation känd som DN Grotesk.
Örjan Nordling på Pangea design har bistått med bild- och textmaterial (illustrationen ovan har jag gjort, ursprungligen till Fontshops säljblad), som även Mario García fick ta del av till sin blogg. (några av bilderna dyker inte upp i Firefox, vet inte varför, orkar inte ta reda på varför, så använd Safari).
Bakgrund
2002 skulle DN gå från broadsheet till tabloid. (Nästan i alla fall; Nyhetsdelen stretade emot men krympte till sist även den ett par år senare) Kanske minns inte alla det men runt om i världen pågick en omfattande tabloidifiering. Allt skulle krympas. Compact reading.
Örjan Nordling på Pangea design var inblandad redan 1996 som designkonsult. År 2000 skulle den redesignas av Mario García, och Örjan involverades igen för att göra en alldeles egen, mer kondenserad Bodoni med en ökad x-höjd åt DN (de använde sen tidigare Berthold Bodoni och innan dess Bauer Bodoni)
2002 kopplades Bark design in och nu var det tabloid som gällde med det nya krav på platsekonomi. In kommer Örjan och Pangea design igen och nu är uppdraget att ersätta DN:s Akzidenz Grotesk mot en ny mer kompakt sans serif. Till att börja med är det sporten som behöver mer kräm i rubrikerna. Så småningom är det lite överallt det behövs nytt, en Akzidenz grotesk Light får stå modell för en ytterst tveksam variant som dyker upp i fredagsbilagan. I övrigt är det något annat som efterfrågas – en egen sans serif, synkad mot DN Bodonins ökade x-höjd, anpassad efter de nya tekniska och estetiska behov som den nya situationen kräver.
Inspiration
Inspirationen hittades bland annt i stilprov från engelska Caslon and Son och tyska Woellmer samt DN:s egna arkiv. Målet var ett typsnitt med starkare kontrast, mer dynamisk linjeföring och i synnerhet, högre gemen x-höjd. Doric Grotesk ägde några av de här karaktärsdragen. I DN:s arkiv återfanns också Consul Grotesk, som hade ett antal särdrag som skulle gå att använda – som det möjligen lite aviga men rätt charmiga bakåtkrokiga överdelen på f, andra tecken som stack ut var g och b liksom de lutade (synd att säga kursiva) a, c, e och s.
Den gemena x-höjden var runt 10% högre än gamle trotjänaren Akzidenz Grotesk. Tanken med att ha en hög x-höjd är att hålla läsbarheten intakt när man går ned i grad. Resultatet blev en mer kondenserad form med en mer öppen form. Upp- och nedstaplar hade även de kortats av utrymmesskäl.
Från DN Grotesk till FF Dagny
När DN Grotesk antogs till Fontfonts kollektion angavs ett antal detaljer som ansågs vara viktig för typsnittet av kommersiella och praktiska skäl. Där DN Grotesk hade sökt sig mot en ökad kontrast, dämpades den nu. Här fick Göran Söderström, spjuvern bakom Meadow nu senast, spänna på sig blåstället och både mangla om en del tecken, teckna nya, finjustera detaljer och komplettera för att fylla ut OpenType-kravspecen. Hela tiden bollandes mot Örjan och Fontfonts egen designavdelning. Vikterna, som tidigare hade en lite spretig och inte helt homogen struktur stramades upp och harmoniserades.
En av Örjans korr
Den samvetsgranna arbetsgruppen, primärt Örjan och Göran, samt undertecknad med ett finger med i spelet.
6 kommentarer
Grattis grabbar! Hoppas det säljer grymt.
Chhers
Som jag minns det var anledningen till DN Grotesk inte enbart utrymmesekonomi utan OCKSÅ att man ville få fram något mer specifikt istället för den själlösa Akzidensen. Vilket kul jobb det var och vad fint att det nu är en FF!!
Roligt för er, killar! Det blir säkert en storsäljare. Grotesker av denna typ är ju populära och håller ofta bra i längden. Jag har en liten fundering kring den ”herdestavsliknande” böjen på gemena f. Jag har sett liknande tidigare, bland annat på Font Bureaus Hermes och Process Types Maple. Finns det någon term för denna böj? Varför väljer man göra så? Har det med kontrastverkan i mindre grad att göra? Berätta!
Hej Mårten,
den uppenbara orsaken till en liknande böj är att överhängen under blytiden alltid åstadkom problem. Blytyperna kunde inte komma så nära varandra då det fanns utskjutande delar på bokstaven. Ett gement f skapade alltså ett ljusrum under överhänget som endast kunde ”kernas” genom att såga i typen (främst i större grader)! I gemena f i FF Dagny är formlösningen dock en öm blinkning åt historien, ett särdrag som kanske kan ge snittet viss särart och en typsnittsformgivares privilegium.
Hej Örjan!
Tack för svaret. Så om jag fattar det rätt var denna formlösning för överhänget på gemena f historiskt sett ett alternativ till ligaturer? När det handlar om just dagstidningstypografi så var det väl kanske viktigare att raderna gick fort att sätta än att alla typografiska detaljer var helt korrekta? I vilket fall som helst tycker jag att det är en rolig detalj och eftersom den både har en funktion och ger typsnittet ett eget uttryck så är det ett bra exempel på god design.
Fin artikel Fredrik, du är en mästerbloggare med flinka fingrar!
Just gemena f (men även gemena t) tycker jag ger mycket fin karaktär åt Dagny. Likaså gemena g som ju är en härligt kompakt bokstav egentligen.
Kommentera